tåg

rytmiskt, dynamiskt. som ett tåg som aldrig någonsin stannar. fastän man tror att det står helt stilla kan man vara säker på att någon eldar på. För 10 år sedan bestämde jag mig för vad jag skulle bli. inte vem, även om jag nu hade funderingar på öven detta. Vem vill du bli? inte när du blir stor, utan nu? Hur vill du vara? och hur kan du vara säker på att du uppfattas som du tror?

genuint. det ska kännas rätt. åtminstone ibland. enligt arbetsförmedlingen är drömmar orealistiska. utan drömmar lever man inte. åtminstone ibland. humankapital eller människor? jag och arbetsförmedlingen pratar inte så ofta, men det händer att dom kommer upp i diskussioner kring te. eftersom jag har ett jobb som försörjer, behöver de ej bry sig om mig och mina drömmar. så om man efter 10 år funderar över om november bäst spenderas i en hängmatta i ett klimat mer tropiskt än västra götaland, hur stämmer det överens med idealen om en månad inrutad i en annan? bortskämd o med viss brist på perspektiv. jo, säkert ibland.
men alla har rätt att fundera och drömma, ifrågasätta och förändra. bygga något kanske? eller inse att det jag har är bra och inlindat i skön julstämning om bara ett par veckor.

Tid är förbannat förvirrande. om man tänker den som en cirkel eller en linje spelar inte så stor roll. tåget rullar oavsett.